sockerduvan
på en utsträckt tunga i motvind







där finner du mej









när jag inte är förlagd
eller förlegad
när i varje andetag
jag känner molekylerna
passera
som tonerna ut en sonat



när stämmningen är tryck
eller förryckt
ligger jag i mungipan
och väntar

att bli förlöst


du



mitt namn är Leo
och jag gäckar i en röd nyans
jag häckar i ditt färgpalats
fångad på din mjukaste
plats





du

du finner mej där





jag är ingen leksaksplast
att banka i golvet i all hast

jag är liv
rörelse
vatten
och vind

jag är din skjortkrage
färdig att knäppas upp
för ditt hjärtas kupp





du



du finner mej där









kom och leta
vildrenen

Du blir bara bättre, vännen. Fortsätt skriv och förlös även våra känslor.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress