Att någon kommer. Sätter fingret på problemet. Att någon löser det.
...kom...och finns till. bara för mej i mina stunder. det är min önskan. min längtan. du som vet hur jag fungerar och försvarar mej när jag inte vet hur man gör. att vila hos. att vara lugn med. finnas i ro. vila ut. var med mej. trygghet. jag vågar inte be om det jag vågar inte ta plats. vågar inte vara fri längre. är bunden. inlåst. väggarna suger orken ur flisorna av mina leenden. lösa overkliga kontakter. vilda drömmar som inte faller in. kom du. hjälp mej. ser du hur jag ser världen så ser du mej och jag blir rikare. världen är fin och mjuk. inga hårda ord behövs för det gör ont ändå. lev vackert så jag ser så blir jag lugn. där kan jag vila hos dej. i en vacker värld där leenden smeker värme i kroppen och allvaret gör närheten tydlig. inget motstånd. du svävar. svävar med mej. ut ur gyttret ut ur livet in i en underbar dimension där molnen sveper om oss som skyddande viskningsönskningar och önskningarna blir sanningar för att vi tror. du och jag ska sväva i tron på allt allt allt vi vill ha. du och jag och vi och de andra som ser på med leenden som kommer ur det finaste innerliga medmänskligheten som bara en ärlig tänkande individuellt fri människa kan. ljuvliga liv som tär så hårt på själen. tragiska ickeork som tär sönder tiden. jag orkar inte. kom med ork åt mej. kom med tid. jag vill inte vara själv längre. jag vill våga be om hjälp. jag vill våga finnas bättre till. vill våga vara gemensam. beroende. jag är beroende. men vågar inte. kom med våg åt mej. inte någon. jag vill ha du som ser det jag ser. du som reagerar likadant. du som ledsnar där dumhet regerar du som gläds åt livsintelligens. du som gläds åt färgerna och orden som mjukar själar. du som ser det lilla i det stora men som inte summerar utan släpper fri. du som kan hålla mej när jag sover. du är viktig nu. du kan komma nu. jag väntar. jag väntar. jag orkar inget annat...
Johan Sundström
Jag är ingen Gordisk knutbrytare, men det går inte att ta fel på att ett sådant Du är ena halvan av att tappa fotfästet och sväva iväg snarare än snava till. Och om jag begripit något om något, tarvar det sitt Jag, med.

1