...de är likadana. den röda och den grå. de ligger lojt på sommarvarm asfalt och sneglar på dej när du går förbi. du ser dem som vindilar när de jagar varandra genom vildblomsbacken. på natten gaddar de ihop sej mot grannens svartvita och du hör de skärande ljuden långt in i ditt hjärta. du saknar dem de dagar de ligger inne, i soffan, troligen, inlindade i varandra. du vill störa dem när de följer citronfjärilen men ändå inte för deras rörelser är så graciösa. du känner tålamodet när de sitter och väntar i dikeskanten, koncentrationen när de fångar bytet och den elaka lättjan i leken efteråt. du är fashinerad av noggrannheten när de gör sej fina. du vill behålla dem när de styker sej mot dina ben. men allra helst vill du befinna dej i deras frihet...