Ally McRubank - ...hur länge kan man sitta och titta på när människor väljer ostsort och ändå känna att man gör nåt vettigt?...

På café Tittautöverhelastorastan sitter Ally med två andra jämnåriga kvinnor. En av dem har sin lilla son med sej.
Den ena utan barn:
-Känner du att du vill ha barn Ally?
Ally:
-Näee jag känner nog mer att jag vill göra barn...

Ally har under veckan gjort iordning sin egen hemsida, sin brors hemsida och fått en till hemsida att formge och tillverka. Den sistnämda är till två guldsmedes-kvinnor med ljuvliga idéer till smycken. Det var de två som bjöd Ally på kaffe på café Tittautöverhelastorastan häromdan.
Hon har dessutom varit sjuk, varit ute och druckit öl med longtimenoseen-polare, druckit öl, blivit kall, blivit ännu mera sjuk, åkt buss, åkt tunnelbana, åkt buss, varit hemma hos Snyggast (som har huvuden på sitt atbetsbord)(ganska läskigt)(fast det är bara dockor)(puh), tittat på folk och hostat.

Att titta på folk är jobbigt. Ally måste nämligen titta på ALLA. Uppifrån och ner. Det måste vara ett ticks. Långt bort i stan är det långt mer människor att titta på än i Tråkholma. Ally är trött i ögonen och till viss del i själen med. Trött men glad. Som det ska va.

Just nu vet inte Ally vad hon ska göra.
Solen skiner.
Stan är stor.
Yjes Yjes.

Ally:
-Baj får naww.