-AHH! ...Vad gör du häär...DU passar verkligen inte in i mina dagdrömmar nu...
Kontoristan:
-Jag försökte smyga lite så jag inte skulle skrämma dej...
Ally:
-Shitt
Kontoristan:
-Ska du vara här länge.
Ally:
-Nä jag har bara de där knippena kvar sen ...men du då kan du ta lite spånar med hem till hönsen. Jag har säcken där. Och det finns mera i Pannkakas maskin. Nu är det inga giftiga ekspånar medblandat
Kontoristan:
-Jaa vad bra.
Ally är på söndagfixa på fabriken och det är tydligen Kontoristan med. Det är inte vad man kan förvänta sej tänker Ally som är superlättad att hon just bara stod och dagdrömde på en SJ-pall och inte sjöng eller fes eller petade sej näsan just när Kontorista helt abrupt uppenbarade sej framför Ally. Jätte Lättad!
När Kontoristan återvänt till kontoret kan inte Ally fortsätta på de dagdrömmar hon haft innan för de var som bortblåsta liksom av det abrupta uppvaknandet. Istället kommer Ally att tänka på sina egna hönor. När hon bodde i Körsbärsbyn och körde maskinen där (aa det är en annan historia, se framtida inlägg) bodde hon i en röd lite stuga och hade sex bruna hönor och en tupp vid namn Ludvig. (Obs, det är inte fingerat namn) Ludvig var/är en väldigt beskyddande och klok tupp. Han motade in sina hönor (Sigrid Siri Amanda Pia Pia och Pia(inte heller fingerade namn)) i hönsgården när fara hotade. Och in i köket när det vankades mat där. Fast han kunde ju inte skydda sina pullor från allt:
En gång när Ally inte hade stängt grinden i tid på kvällen och hon av nån anledning stack ut huvudet genom dörren hördes ett hiskeligt kacklande från hönsgården. Ally skyndade sej dit och såg en Räv springa runt runt runt därinne. Ally är sällan arg. Ally känner sällan ilska. Men när någon försöker komma hennes höns nära och förmodligen gör det för att döda och äta upp dem dåå, Dåå kan inte Ally hejda sej. Ally är verkligen JätteArg. Det enda vapen hon hittar är en planka utspridd på gräsmattan, hon tar den, rusar in i hönsgården, jagar räven runt runt runt, hönsen flaxar upp och ner och upp och ner (medan tuppen tryckt in sej i ett av redena) I det rena skära raseriet Ally befinner sej i lyckas hon få in ett tufft slag mot rävens huvud. Och ett till. Sen hittade räven ut äntligen genom dörren och Ally efter. Nu är ju rävar så små att de kan kila under staket. Det gjorde inte Ally utan hon kastade plankan, efter honom över staketet och skrek åt honom att aldrig mera komma tillbaka...
En höna hade han bitit trasig men hon klarade sej. Forsatte till och med att lägga ägg. De andra hönorna var skräcklagna och ojjade sej upp med sina skakiga ben på nattpinnen. En höna var borta men Ally hittade henne två dagar senare i mörkret trevandes efter ved i vedbon. Där hade hon lagt ett par ägg och låg och tryckte på dem, troligen av rädsla för Allys hönor är inga ruvhönor.
Nu ska Ally gå hem.
Ally:
-Gonatt.
0